Planer
Helt uppe i varv efter ett par givande samtal under dagen...mamma, Anja, Tanja och Emelie- kloka kvinnor det där. Börjat smida planer i min förvirrade men väldigt aktiva huvudsak...vi får se, vi får se...Lycklig i själen efter att ha insett att jag inte behöver känna mig fångad av min vardag utan tvärtom kan se den som ett verktyg för att infria de drömmar jag har- som inte tvunget behöver innebära total kontroll och trygghet. Life is for living, inte sant?
Kastades in i vardagen idag. Låg med tårar i ögonen imorse innan jag släpade mig upp för att gå verkligheten till mötes. Tanken på att gå till jobbet knöt sig som en snara runt halsen, och Ängelholm- mitt älskade- kändes som den sista platsen på jorden jag ville befinna mig på...Det var ju inte så farligt trots allt; trösten vilade i de japaska körsbärsblommorna och fågelkvittret som följde mig längs vägen till jobbet- våren är ljuvlig. Costa Rica känns ljusår bort, och jag längar tillbaka varje minut. Men jag kan inte leva med ena foten där, så nu försöker jag njuta av nuet och se fram emot en försommar med det magiska kvällsljuset som faktiskt bara en svensk årstid som kommande kan erbjuda...
