sayonaran

Hemma igen från veckans tredje fysiska aktivitet, denna gång i form av en lång skön promenad i ett disigt men ändå behagligt väder. Det är denna känslan jag måste påminna mig om varje gång jag känner mig omotiverad- när kinderna tinar upp igen och pulsen lägger sig; en rush av ny energi flödar genom systemet och trots att kroppen är lite matt är sinnet åter på topp! Simply lovely...så nu är jag redo att anta de utmaningar en torsdagkväll kan bjuda på, iklädd den charmigt rosaoreanga uniformen och en bricka som säger säljare. Wihaa!

Kom på häromdagen att jag borde skaffa nya solglasögon inför resan också...har lite svårt för det där, rätt pjåkig med vad jag tycker mig klä i. Får väl surfa runt och se vad det finns för godbitar att frossa i...Tips, anyone?

Drömde märkligt inatt, eller ja...om en dröm egentligen kan vara märklig. Jag jagades runt i NY av ett stort gäng hemska typer som verkligen ville ha ihjäl mig. Överlevnadsinstinkten gick att ta på! Hela drömmen gick ut på att gömma mig i folks hus (strategiskt- inga nära vänner eller familj som kunde råka illa ut- eller som skurkarna kunde gissa sig till att jag kunde befinna mig hos), eller genom förklädnad...när jag inte längre kunde gömma mig var det bara springa för livet helt enkelt. I en "scen" kastade jag mig runt i lianer av långa gardiner på något hotell, som någon slags actionkvinna, ständigt med en fiende flåsandes hack i häl...helt utmattad när jag vaknade, haha.. Undrar om jag känner mig stressad utan att riktigt veta om det..eller om jag flyr från något jag borde hantera? Känns lite som att min hjärnas nattliga filmvisning symboliserade något i den stilen...Well well- det visar sig väl :)

Dusch och Statoilkläder next!